Om naturreservat

Regeringen har beslutat att värdefull natur ska skyddas. Den vanligaste skyddsformen är naturreservat. Det innebär att djupa skogar, blomstrande ängsmarker, porlande bäckar och mycket mer av den finaste naturen som finns i Sverige finns bevarad – för oss och för kommande generationer.

Det är oftast en länsstyrelse, men även kommuner, som beslutar om vilken mark som ska bli naturreservat. Till varje skyddsområde görs en skötselplan. Som förvaltare är det sedan Västkuststiftelsens uppgift att använda oss av skötselplanen och utföra de åtgärder som krävs – för naturvården och friluftslivet. I varje naturreservat finns föreskrifter (regler) om vad som är tillåtet och inte vid besök. Föreskrifterna finns att hitta hos Länsstyrelsen eller kommunen, samt på informationstavlor i området.

Naturreservat kan bildas för att:

• bevara biologisk mångfald,
• vårda, bevara, skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer,
• tillgodose behov av områden för friluftslivet,
• skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter.

Naturreservatens gränser markeras med en vit stjärna, oftast på blå bakgrund.

Utöver ungefär 290 reservat har Västkuststiftelsen hand om områden som är skyddade på andra sätt.

Kulturreservat

Vissa områden skyddas likt naturreservat, men för dess kulturvärden. Kulturreservat omfattar även byggnader och andra spår av mänsklig närvaro. Vi har hand om två kulturreservat.

Naturminnen

Naturminnen är speciella skyddsvärda naturföremål såsom gamla ekar, jättegrytor och flyttblock. De kan även vara små områden, som exempelvis en holme eller en rullstensås. Vi har hand om ungefär 90 naturminnen.

Djur- och växtskyddsområden

Denna skyddsform används för att begränsa tillträde till ett område under en viss tid på året. Begränsningen är till för att hindra att känsliga djur- och växtarter störs eller skadas. Vi har hand om ett par hundra växt-och djurskyddsområden.