Marint skräp har på bara några decennier blivit ett gigantiskt problem både ute till havs och längs våra kuster. Västkusten – framför allt Bohuslän – har länge varit särskilt utsatt för skräp från havet. Bara Bohuskusten får ta emot flera hundra ton skräp årligen.
Varje år driver stora mängder skräp i land längs Västkusten. Förr i tiden var skräpet gjort av naturmaterial och förmultnade efter något år. Idag består det (virke och stockar undantagna) upp till 90% av plast i olika former. Resterande skräp utgörs av glas och metall. Modernt strandskräp bryts alltså inte ner utan blir liggande på stränderna under årtionden, kanske århundraden, om det inte städas bort.
Att strandstäda handlar inte bara om att plocka upp det uppenbara, utan även att ställa in ögonen för att även se alla de mindre föremålen såsom kapsyler, bomullspinnar, ballongpinnar, hagelförladdningar och rester från tampar med mera. Dessa föremål, bland många andra, utgör en fara dels för havslevande fåglar och djur, dels för havets ekosystem i stort.
Tio fakta om marint skräp
Ju mer kunskap vi har om något, desto större blir möjligheten att skapa förändring. Här bjuder vi på tio fakta om den marina plastkrisen som alla borde veta om 💡 Läs och dela gärna med dig av kunskapen till andra!
Strandstädarkartan
För att underlätta strandstädningen för alla som engagerar sig så finns det digitala kartverktyget ”Strandstädarkartan”, både på webben och som app. Här kan du läsa mer om ”Strandstädarkartan”!
Rapporter om marint skräp
Rapport om fyra föremål. Förkortad populärversion, 2021, S. Bautista
Rapport om fyra föremål. Hela rapporten oavkortad, 2021, S. Bautista
Marint skräp – ett problem som växer, 2013, B. Svärd
Ren och Attraktiv kust i Bohuslän– bakgrund och fakta , 2013, B. Svärd
Analys av data från OSPAR.s referensstränder åren 2001-2011 B. Svärd
