Heath LIFE är ett stort EU-projekt som gör det möjligt att restaurera ljunghedar i södra Sverige. Projektet ska pågå i åtta år och ger en möjlighet att rädda något som nästan gått förlorat.
Ljunghedar är nämligen en av våra mest hotade naturtyper och viktiga livsmiljöer för många ovanliga arter. Stora arealer av denna naturtyp har minskat sedan 1800‑talet till följd av ändrad markanvändning och igenväxning.
Vad är en ljunghed?
Ljunghed är ett ekosystem som har vuxit fram i samspel mellan naturliga processer som brand, bete, vind och klimat. Under tusentals år har människan tagit över många av dessa processer genom bränning och betesdrift. Detta har hållit landskapet öppet och skapat en mosaik av miljöer med variation i ljungens ålder, markblottor och fuktighet.
Ljunghedar hittar du i södra Sverige och längs Europas västkust.
Många arter har anpassat sig till just denna typ av natur. Exempel på arter som är knutna till ljunghedar är ljungögontröst, slåttergubbe, sandödla, hasselsnok, guldlöpare, orre, jorduggla och trädlärka.
-
I ljunghedarna samsas många arter, bland annat slåttergubbe (Arnica montana) och svinrot (Scorzonera humilis) som blommar vackert i en klargul färg. -
Ljungögontröst (Euphrasia micrantha) är en hotad art som enbart förekommer på ljunghedar. -
Blåvingad gräshoppa(Sphingonotus caerulans) är en annan typiskt art för ljunghed. -
Kustgentiana (Gentianella campestris subsp. baltica) finns på ogödslade betesmarker, t. ex. ljunghedar.
Skötsel och restaurering av ljunghedar
I dag återstår bara små fragment av det hedlandskap som en gång täckte stora delar av södra Sverige. För att kunna återskapa och bibehålla de unika livsmiljöer som är kopplade till ljunghedar är åtgärder som naturvårdsbränning, bete och restaurering avgörande.
Vid restaurering kan skog som hunnit växa upp på hedarna behöva tas bort. Ofta finns det fröer kvar i jorden från tiden då området var ljunghed. När rätt förutsättningar skapas kan de växter som tidigare funnits där gro igen, eller spridas tillbaka till området.
När en ljunghed hålls öppen genom bete och återkommande naturvårdsbränningar uppstår en mosaik av buskar, blottad jord och ljung i olika åldrar, vilket är viktigt för den unika biologiska mångfald som är knuten till ljunghedarna.
-
Naturvårdsbränning av en ljunghed. -
-
Bete, bränning och röjning är viktiga skötselmetoder för att bevara ljunghedar.
Mer om Heath LIFE-projektet
Inom Heath LIFE ska ljunghedar restaureras i Västra Götaland, Halland, Skåne, Kronoberg och Östergötland. Budgeten är cirka 250 miljoner kronor. Merparten av projektet finansieras med bidrag från EU, cirka 60 procent, 30 procent kommer från Naturvårdsverket och resterande finansieras av deltagande partners. Projektet leds av länsstyrelsen i Skåne.
De som arbetar med restaureringen är länsstyrelserna i Västra Götaland, Halland, Skåne, Kronoberg och Östergötland, tillsammans med Stiftelsen Skånska landskap, Västkuststiftelsen och Varbergs kommun. Lunds universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet arbetar med att kvalitetssäkra arbetet genom att följa upp åtgärderna. Naturvårdsverket deltar som övergripande expert.
Mer information och resultat av projektet kommer att finnas på heathlife.se. Webbplatsen publiceras senast 30 juni 2026.
Västkuststiftelsens roll inom Heath LIFE
I Västra Götaland omfattar projektet totalt tolv naturområden. Västkuststiftelsen arbetar med att återskapa ljunghedar inom projektet Heath LIFE i följande naturreservat:
- Trossö-Kalvö-Lindö
- Bua hed
- Björshuvudet
- Härön
- Klåverön
- Tofta
- Vättlefjäll
