För drygt en vecka sedan utfördes en våtmarksrestaurering i naturreservatet Valdalssjön. Ett dike som löper tvärs genom hela reservatet har täppts igen till förmån för ett rikkärr, sumpskog och en liten sjö med växten ag. Ag, även kallad Gotlandsag, är en mer sällsynt syn i våra trakter men desto mer vanligare på Gotland och Öland.
Men hur lagar man egentligen en myr?
Att restaurera en myr kan göras på flera sätt. Grundtanken är att få tillbaka de naturliga processer som fanns där innan diket grävdes. I detta fall har det byggts dämmen på utvalda platser i diket. Dämmena har byggts av torv från platsen och förstärkts med stockar. Restaureringen är inte det lättaste att fota. Det är inte lätt att fånga restaureringen på bild, men det sista fotot visar hur området såg ut direkt efter att det hade fyllts igen. Redan då kunde man se att det finns mycket mer vatten i området än tidigare.
-
Före -
Efter
Varför är det viktigt att täppa till diket?
Dikets funktion är att leda bort vatten från området. Kort sammanfattat leder detta till att marken torkas ut, fuktälskande mossor och andra växter som fanns där dör, marken blir mer kompakt och diket växer igen med buskar och träd. Slutresultatet blir en annan typ av natur där växter, svampar och djur kopplade till våtmarken inte kan leva längre.
Historiskt sett så har våtmarker torrlagts främst för jord- och skogsbruk. Detta har lett till att många av Sveriges våtmarker har försvunnit eller skadats. Rikkärr och sumpskog är några av de sorters våtmarker som har påverkats mest av detta.*
*Källa: Artdatabanken.se
📍Naturreservatet Valdalssjön ligger i Lilla Edets kommun.
