Nu är resultatet från den skräpworkshop där Västkuststiftelsen deltog och som KIMO Denmark och Århus universitet arrangerade i höstas sammanställt. Syftet med workshopen var att få ökad kunskap om källorna och ursprunget för marint skräp i Skagerrakregionen.
Under fem dagar ägnade man sig åt att bland annat fastställa det geografiska ursprunget för skräp som kommer in längs stränderna, att analysera föremålen med fokus på att skilja mellan källor från olika typer av fiske och att jämföra vikt och antal i övergripande skräpkategorier. Den geografiska bestämningen avgjordes bland annat genom att läsa av text på etiketter eller annan typ av märkning.
Skräp från närområdet
Skräpet som analyserades under workshopen kom från Hjørring och Skagen i Danmark, samt från Musön utanför Fjällbacka på den svenska västkusten. Det preliminära resultatet ur den sammanställda rapporten visar ett liknande mönster vad gäller den geografiska härkomsten för skräpet. Den huvudsakliga skillnaden mellan de olika orterna är att de har en högre koncentration av lokalt skräp, vilket stödjer antagandet att även närområdet bidrar till den marina nedskräpningen.
-
Ursprung för det skräp som togs med till workshopen från Musön i Bohuslän.
– Den procentuella mängden skräp i workshopen som kommer från svenskt håll ligger i linje med de siffror som konstaterats vid tidigare mätningar. Där har den generella uppskattningen varit att cirka 20% av skräpet vi hittar längs vår kust kommer från Sverige, säger Florina Lachmann, koordinator för strandstädning på Västkuststiftelsen, som också deltog under workshopen.
Skräp från fjärran
Det skräp som härrörde från andra länder vid Västerhavet stödjer att även sådant som når land via havsströmmar från Nordsjön är viktiga källor till nedskräpningen i Skagerrakregionen. Däremot kan det inte uteslutas att en del av detta skräp också kommer från exempelvis fiskeaktiviteter i och transporter genom området. Kommersiell transport i form av last- och kryssningsfartyg är troligen också en viktig källa vad gäller skräp från länder utanför Nordsjöområdet.
– Det är naturligtvis svårt att fastställa exakt var själva nedskräpningen har skett eftersom det enda vi har att gå på är de märkningar som finns på föremålen. Däremot går det att uppskatta sannolikheten beroende på vilket sorts skräp det handlar om, säger Florina.
Bekräftade uppgifter
Även om workshopens resultat inte visade på nya upptäckter så är bekräftelsen av redan konstaterade antaganden nog så viktig.
– Det här visar att den kunskap vi utgår ifrån fortfarande stämmer, vilket är viktigt i vår samordning av strandstädningen längs västkusten, säger Florina.
